Brev från Servian

fredag 31 augusti 2012

fredagsgott...


Fredag och kanske dags för en favorit i repris?
Det är ju aningen svalare (allt är relativt; 24 grader här) 
och det kan vara dags för en smutt rödvin.

 Zanzibar säljs även under namnet Alphonse
med en mer klassisk etikett. 
(Jo, vi valde den "ungdomliga"...)
Det kommer från trevliga vingården Moulin de Lène
som vi besökte nyligen.

Det här är det billigaste rödvinet i deras sortiment;
ungt och fruktigt med en doft av mörka bär,
och det passade verkligen bra
till Maffes underbara spenat/chèvre-flarn!


De här smördegsflarnen är verkligen perfekta, med
krämig, fräst spenat med vitlök, parmesan och chèvre,
till apéro eller med en sallad som en enkel måltid.

Ha en härlig fredagkväll!

torsdag 30 augusti 2012

något litet gott...


Den här vanan med apéro som vi har adopterat, det är bra trevligt. 
Innan man är redo att laga mat får man sig något litet gott, 
ibland med vänner, ibland på tu man hand. 


Idag några färska fikon, handplockade invid vinfältet, 
och ett par goda geotstar, chèvre,  med ett minimalt kex; 
mums!


Ps. Det sved lite i örat när jag var i Stockholm sist och beställde en chèvre-sallad 
och tjejen i kassan hojtade in i köket "en schevrée-sallad". 
Ok, det är inte lätt med accenterna, men ändå, 
schäävre heter det... Ds.



drömbokhandeln...


Vad är en en drömbokhandel? det kan vara ett rum fullt med inspirerande böcker, där innehållet är viktigare än kommersen, där människor kan tillbringa timmar och kanske också dela med sig av sina lästips till andra besökare....

Laurence Cossé har skrivit en bok som handlar om just ett sådant ställe, nästan en utopi?

Det börjar så bra; Francesca har gott om pengar och öppnar tillsammans med bokvännen Ivan bohandeln Au Bon RomanRue Dupuytren, mitt i Paris. De drivs av passionen att lyfta fram de bästa romanerna från hela världen. Lyckliga bokälskare kommer dit och låter sig uppslukas av böckernas värld.  Men det varar inte så länge; avundsjuka konkurrenter förpestar tillvaron för dem och tar till slut till drastiska medel för att hindra dem att driva bokhandeln vidare. Boken har en deckarintrig som driver på handlingen. Vem bestämmer vad som är bra litteratur? Ivan och Francesca har en hemlig kommitté som utser vilka böcker som ska finnas i bokhandeln, men det uppskattas förstås inte av dem som inte får vara med...

 Au Bon Roman finns utgiven på svenska av Sekwa förlag som ger ut böcker översatta från franska och lyckas hitta riktiga guldkorn. På svenska heter den just Drömbokhandeln.


Det är härligt med personliga bokhandlar och Sekwa delade i dag en länk från Litterturmagazinet som berättar om en  bokhandel, som även den drivs av passion. Nu ska ägarna i Virginia, USA, ut på föreläsningsturné och de söker en volontär som kan passa bokhandel, hundar och katter under två månader. Du får ingen lön, men mat och husrum och inte minst nöjet att botanisera bland deras böcker, och träffa deras kunder...


I boken Au Bon Roman finns förstås paralleller till bokhandeln i Paris som Sylvia Beach startade 1919; Shakespeare & Company. Som av en händelse var den första adressen just på Rue Dupuytren och än i dag tillåts besökare sitta och läsa i butiken till sent på kvällen... Det var länge sedan jag var där, det får bli vid nästa Paris-besök!

Shakespeare & Company ligger numera på adressen 37 Rue de la Bûcherie och drivs av dottern till George Whitman (som tog över efter Sylvia Beach), och hon är till och med döpt efter henne; Sylvia Beach Whitman. Jag hittade ett klipp på Youtube:



Om du inte har läst Sylvia Beach egna memoarer om bokhandeln och är nyfiken på tiden då James Joyce, Ernest Hemingway och Gertrude Stein hängde där under sin tid i Paris är det absolut ett tips!

onsdag 29 augusti 2012

lovande vinprovning...


Häromdagen svängde vi ner på gården till vingården Moulin de Lène, lite i sista minuten innan de skulle stänga. Vi möttes av en vänlig madame som undrade om vi ville prova lite vin. Javisst, om det är möjligt, sa jag. Tout est possible! ; allt är möjligt! blev svaret...

Det var ju en lovande början på besöket!

Gården ligger vackert på kullarna mellan Pouzolles och Magalas. 




Moulin de Lène är en relativt stor vingård, på omkring 50 hektar, och de har ett brett sortiment.



 Vi fick smaka oss igenom toute la gamme... Hela sortimentet med vita, rosé och röda; från goda vardagsviner till eklagrade, mustiga matviner.


Engagerat och kunnigt berättade vår värdinna om de olika vinerna och vi hummade, doftade, smakade -och tyvärr- spottade...
Annars går det inte att prova så många sorter.






Vi kunde konstatera att det var en jämn och hög kvalitet, och köpte för säkerhets med oss ett urval för att smaka hemma i lugn och ro, med mat till...

Jag kanske får återkomma med någon favorit längre fram!


tisdag 28 augusti 2012

flera gatuvyer i Nîmes...


Här fortsätter promenaden i Nîmes. Husnörd som jag är tycker jag det är roligt att titta på husdetaljer. Här i Nîmes har fönsterluckorna ofta genombrutna jalusier, de silar ljuset fint. Färgerna är ofta ljusblå eller ljusgröna. Här kommer ännu ett bildsvep:







Krokdilen ingår i stadsvapnet...





Innerstan är full av gåvänliga gator, trevligt!





Jag lyfter på hatten;
tack för den här gången, Nîmes...

måndag 27 augusti 2012

en liten titt på Nîmes...


Det där med att förena nytta med nöje är inte så dumt...

Vi har letat förgäves efter golvvärme till det nya badrummet på byggvaruhusen häromkring, men så fanns det på ett ställe i Nîmes. Det är ju inte så långt, på andra sidan Montpellier, så vi åkte dit, till Leroy Merlin. Ärendet var snabbt ordnat och sen svängde vi in till stan. Jag vet att jag har varit där förut, men det var väldigt länge sedan och jag hade inte direkt någon uppfattning om stan, så det var bara att ge sig ut på gatorna.

Nîmes är känt för sitt arv efter romartiden, med den stora Arenan.  Vi kände inte för att turista på det viset, men det finns möjlighet att gå in där och titta.




Jag hörde någon nämna att det ryms 60.000 personer på läktarna; 
som tur är används de inte till riktiga gladiatorspel längre!


Det här fönstret drog till sig vår uppmärksamhet, 
och det visade sig att vi hade hittat Nîmes bästa konditori; 
Maison Villaret 13 Rue Madeleine


Den runda, snurrbara glassdisken med hemgjord glass var fin... 


Vi köpte med oss några macarons...




och nougat! 
 Men vilken skulle vi välja?
 en bit à la Tiramisù fick det bli...
Efterrätten säkrad i kväll!

Som vanligt; ja du vet vid det här laget? 
- var en stor del av behållningen att strosa på gatorna och spana på hus, folk och fina detaljer...








 Några fler gatubilder kommer snart...


söndag 26 augusti 2012

vandring i Mourèze...


Alldeles i närheten av Villeneuvette ligger den lilla byn Mourèze, som är känd för sin spektakulära natur. På parkeringen som kostar 2€ får man en liten karta och kan fylla på sin vattenflaska innan man startar vandringen vid Cirque de Mourèze.


Det finns fyra olika färgmarkerade rundor, varav den längsta tar minst fyra timmar. Vi valde den gula, den kortaste, vilket var klokt i värmen... 


Bitvis var det väldigt kalt, och mest sten som det har varit tidigare då får betade på platsen, men annars har växtligheten börjat ta över, med låga buskar och pinjeträd.


Mest spektakulärt är förstås de stora stenformationerna av kalksten, som raukar, som står kvar sedan omgivande sten eroderats.



Även på den lilla rundan kom vi högt upp i terrängen, med vacker vy mot byn långt där borta.




Vandringen gav mersmak även om det var i varmaste laget och det är absolut värt ett försök med en längre runda framåt hösten. Tillbaka nere i byn kunde vi svalka oss med en glass innan vi fortsatte ner mot sjön Lac du Salagou för ett skönt dopp...