mot Atlanten! (dag 2)

Nästa dag drog vi vidare till Saint Mont och den stora vinaffären där.  

Det var  benediktinermunkar som började odla vin där år 1050 då de grundade klostret Saint Mont. 

 De har både ett bra sortiment av röda viner och Armagnac.

Saint Mont ligger halvvägs mellan Toulouse och Biarritz. 

Vi fortsatte resan längs floden Adour och framåt lunch stannade vi till i Aire- sur- l'Adour, där det var fullt med folk på den klassiska baren mitt i byn.  Det fanns också ett stort picknick-område nere vid floden.

Sedan var det dags för oss att känna på Atlant-luften, 

vi körde till Biarritz.

Det var inte bara vi som var där...

Det är en vacker strandpromenad längs kusten. 

Inne i stan syns tydligt att vi är i Baskien...

Klassiska fasader med röda och gröna snickerier...

Biarritz är ju känt bland surfare. 

Men...vi tog oss inte ner till surf-stranden 

utan slog oss ner på en uteservering i stället ...

Vi bodde på ett litet hotell vid gamla fiskehamnen.

Härligt!

En tur till Armagnac... (dag 1)

Vi bestämde oss för att ta lite ledigt förra helgen och drog iväg på en "roadtrip" västerut. 

(Vad säger man på svenska- en bilutflykt- inte riktigt samma känsla, men ok. )

Vi svängde av från motorvägen strax efter Toulouse, det är ju så innerligt trist på motorvägen... Så fort man kommer in på de mindre vägarna får man en annan känsla för landskapet och byarna.

Det första stoppet gjorde vi i en liten by som heter L'Isle- Jourdain. Här syns på husen att vi är i närheten av Toulouse; mera tegel och den där lite rosa tonen. 

Jag tittar ju alltid på hus, var vi än är...

Det var lunchdags och lite sömnigt i byn, men lunch fick vi. 

Vi fortsatte sedan till Armagnac, som var en av anledningarna till resan. 

Vi gillar Armagnac, men det finns inte många att välja på i affärerna, medan det finns massor av olika whisky-sorter 

(så konstigt!). 

Så då får vi leta upp dem på plats tänkte vi.

Vi letade upp gården Domaine Entras i den lilla byn Ayguetinte. Där blev vi väl mottagna av en äldre man som glatt visade oss runt.

Han berättade att familjen Maestrojuan har drivit gården sedan 1968. Hans farfar flydde från Spanien under Franco-tiden.

Armagnac är ett ganska stort område, 

här är vi nära Haut Armagnac.

Vi fick prova tre sorter, och köpte med oss en av varje...

Sedan fortsatte vi till byn Lectoure, 

som ligger vackert på en höjd.

Där finns en samling med flera antikhandlare, 

le Village des Broc's

De huserar i en jättestor fastighet 

som bland annat varit sjukhus, 

med en pelargång runt hela gården.

Där finns antikviteter till och med i det gamla kapellet!

Själva byggnaden var nog det bästa!

Därifrån var det inte lång till nästa Armagnac-ställe; 

Château Arton.

Där kan man boka provningar, 

men vi nöjde oss med att köpa med ett par flaskor att prova hemma.

Förutom en vanlig Armagnac även en Fine Blanche, 

som vi inte hade sett förut. 

Till skillnad från Armagnac är den inte lagrad på ekfat.

Sedan var det dags för oss att leta upp kvällens logi, 

det var så vackert att köra dit bland fälten 

med blommande solrosor.

 

Vi checkade in på Le Château de Camille

söder om Auch, där vi även åt middag.

Det ligger väldigt lantligt, så det var en stor fördel att de även har restaurang på plats. Hundar är välkomna också!

Här hade jag gärna stannat ett par dagar, 

det var inbjudande att ta det lugnt vid poolen med en bok...

Ostronlunch vid lagunen...

 

Du vet säkert att vårt område är ett paradis för den som älskar färska skaldjur?

Ostron och musslor odlas i den stora lagunen Étang du Thau och skaldjur är vardagsmat här.

I de flesta byarna en bit innanför kusten kommer skaldjursbilen varje vecka, 

vid en viss tidpunkt. 

Då blir det kö och alla lagar ostron eller musslor till middag...

En del odlare har också öppnat upp sina landningsställen och skapat restauranger precis intill lagunen. 

I fonden skymtar staden Sète.

Maria, vår sommelier-vän, 

har tipsat om att besöka le Mas Soula

 och igår njöt vi av lunch där. 

När man går dit, förbi de enkla skjulen där de landar skaldjur inser man hur mycket ostron och musslor som odlas här.

Det är många som jobbar med detta i byarna vid lagunen som Mèze, Marseillan och Bouzigues,

det är full aktivitet i hamnen.

Det finns mycket gott att välja på...

Vi valde Brasucade de moules 

(grillade musslor) 

och gratinerade ostron, 

både med och utan pecorino-ost och tryffel.

Palourdes en persillade

(små musslor i vitlök och örtsås)

var också underbara.

Till skaldjur passar det med vinet 

Picpoul de Pinet,

från sluttningarna precis ovanför lagunen. 

Att komma hit är verkligen som att ha en stunds semester på hemmaplan, 

verklig njutning!

Tack Leila med familj som bjöd på lunchen !

<3

Tielle, pajen från Sète...

När man är i Sète kan man också passa på att smaka den typiska pajen som kommer därifrån:

 TIELLE

De bästa finns på de speciella Tiellerie'rna.

Det sägs att Tielle kom till Sète med de italienska fiskarfamiljerna vid slutet av 1900-talet.

Adrienne Pages gifte sig med den italienske fiskaren Bruno Virducci och startade tillverkning i större skala på 1930-talet.

 Idag är det hennes släktingar som för traditionen vidare, 

som familjerna Cianni och Dassé.

Tielle är en liten matig paj med fyllning av bläckfisk och en kryddig tomatsås. 

Sète är Frankrikes största fiskehamn vid Medelhavet och det finns riktigt bra fisk på restaurangerna. 

Det är också en stad med mycket gatukonst...

De fina inglasade balkongerna påminner mig om arkitekturen i Valletta (Malta).

Den idén har kanske också spridits sjövägen 

precis som Tielle...

 Äldre inlägg från Valletta kan du läsa här:

Brev från Servian i Valletta

 

Café Social i Sète...

Café Social i Sète är en klassisk bar och restaurang 

en bit upp i de övre kvarteren, Quartier Haut.

Här har du utsikt över Medelhavet från terrassen. 

Baren är samlingspunkt för lokala Sète-bor och särskilt medlemmarna i en av Joute-föreningarna. 

Joutes nautiques är den klassiska turneringen som försiggår i kanalerna i Sète och andra hamnstäder i närheten. 

Den mest kända tävlingen kallas

Fête de la Saint Louis 

och den har hållits i Sète alltsedan hamnen invigdes

 -den 29 juli år 1666 !

I år går den av stapeln 21-26 augusti. 

Två båtar möts och det gäller att knuffa ner sin motståndare i vattnet. De tävlande har långa lansar och sköldar av trä.

De syntes inte till den dagen vi var i Sète, 

men det var dags för lunch, 

så vad skulle man välja från den härliga menyn... ?

Vi beställde ett fat gratinerade ostron att dela på till förrätt...

 

Efter det beställde jag in en Tian de légumes,

en klassisk sydfransk rätt med 

aubergine, courgette, tomat och örtkryddor.

Mums!

Du hittar Café Social på 

35 Rue Villaret Joyeuse

i Sète

(några kvarter från Musée Paul Valéry 

och den berömda kyrkogården där Georges Brassens vilar)