vårt hus i Servian...

Tänk att vi har bott i Servian i åtta år, 

det slog mig när jag läste reportaget om oss i BLT; 

vad fort tiden går och vad mycket som har hänt sedan vi flyttade!

 Nu håller vi på att byta liv igen, 

men i mycket mindre skala... 

Tjejerna flyttar till Madrid och Paris för att studera 

och vi flyttar in till den "stora staden" Béziers. 

Bara en kvart från Servian! :)

Vårt hus som vi har renoverat och älskat att bo i, 

är till salu: 

om du vill bo här och njuta av den här underbara utsikten 

får du gärna höra av dig ! 

Mer info om huset hittar du här:

Renoverat vinbondehus i Servian

Välkommen! 

kvällsljus över Servian...

Vissa kvällar blir det ett sådant magiskt ljus över vår by Servian.

Solens sista strålar sveper in byn i ett gyllene ljus

med kyrkan högst upp i byn. 

En utsikt man inte tröttnar på!

vackra Vieussan...

Häromveckan hade jag ett husärende upp till den vackra byn Vieussan, 

vid floden Orb.

Vid vägen ligger mysiga bykrogen, Le Lézard Bleu.

Vägen slingrar sig upp till byn...

och utsikten över kullarna är hänförande...

Här i byn hjälpte jag Gunnar och Lotta Thörn att hitta sitt drömhus för några år sen, 

och nu är deras B&B Maison Vieussan i full gång.

Läget är verkligen helt underbart med de grönskande kullarna 

och floden som slingrar sig i dalen.

Just den här veckan är det temavecka med yoga på programmet.

Vandringar i det vackra landskapet är också populärt, 

och matlagning...

Men att bara koppla av och njuta vid poolen går också bra!

vår by av guld!

Den blå timmen brukar man ju tala om, 

men här i vår by Servian

är det mer den Gyllene timmen som vi är så fascinerade av...

När de sista soltrålarna för dagen sveper in kyrkan och kullen mitt i byn med det mest underbara gyllene ljuset,

 då säger vi till varandra:

-Har du sett ljuset, kom o titta!

Och så står vi på terrassen och njuter av utsikten mot byn.

Det är vardagslycka i vår franska by det.

vackra höstdagar...

Det är underbara dagar nu på hösten, med klarblå himmel som kontrasterar mot de rostfärgade löven

 som fortfarande sitter kvar på träden och på vinfälten.

I går var jag inne i stan (Béziers) en sväng med vänner och beundrade utsikten från katedralen, så vackra vyer!

Om du är i Béziers, missa inte att leta dig igenom de små gränderna

till katedralen Saint Nazaire och titta på utsikten!

Och kommer du söderifrån till Béziers 

syns katedralen på sin höjd, från flera mils håll!

vandring i Ceps...

Här i Frankrike har man inte rationaliserat bort "Annandag pingst", så i dag var vi lediga. Lyxigt med en extra söndag!

Vi styrde kosan till Ceps, strax norr om Roquebrun, vid floden Orb. Där finns en fin vandringsled.

Man går över bron och ner till vänster, 

så hittar man en informationsskylt.

Leden är markerad med gula streck, så det är lätt att hitta.  

Man börjar med att gå under den stora bron.

Vandringen räknas som medelsvår och stigen slingrar sig  fram lite brant ibland så man får se sig för var man sätter fötterna.

En och annan trädgubbe kantar stigen (ser du den?)

och mängder av vilda blommor, som schist-blomman, 

den trivs i den karga marken med skiffersten.

Man kommer ganska högt upp i terrängen 

och ibland skymtar floden Orb fram mellan träden.

Här ligger byn Vieussan i fjärran, 

det är verkligen vackra trakter!

vackra hus och vyer...

Den här veckan har bjudit på många vackra hus och vyer 

i mitt jobb som husletare.

I morse var det smått magiska vyer

när morgondiset lättade och kullarna avtecknade sig. 

Med en disig mobilkamera ser det nästan ut som akvarell...

Utsikt över hustak är inte heller så dumt...

Nu är det fredag, 

vägen hem gick längs de smala vägarna vid vinfälten... 

Myste lite bakom minsta traktorn som tuffade fram i sakta mak, 

skönt att inte ha bråttom.

Mandelträden ger hopp om vår!

lunch vid kanalen...

Stannade till vid Canal du Midi för att äta min picknick... 

I luften svirrade tusentals starar...

flockarna svängde hit och dit.

Och så tjattrade de i platanerna.

På andra sidan kanalen ligger katedralen i Capestang.

Ett fint lunchställe!

magiska vyer vid floden...

Den här oktoberdagen var som en strålande sommardag och vi ville passa på att njuta av vackra vyer med våra gäster, så vi gav oss iväg till Roquebrun, vid floden Orb.

Några passade på att bada!

Vi fortsatte sedan den slingrande vägen längs floden, 

förbi Ceps och till Vieussan som ligger så vackert med berget bakom.
Det är berget Caroux som syns och vyn kallas "la femme allongée" ( den liggande kvinnan)

 Vi åkte över floden och vidare den lilla vägen mot Berlou.

Magiska vyer mot Caroux även här!

Arbousier växer vilt, de kallas jordgubbs/smultronträd på svenska 

och smakar lite som smultron, men är inte lika söta.

De långa raderna av vinfält som börjar skifta så smått i höstfärger, ah, så vackert det är!
Vad glad jag är att vi kom iväg på den här härliga turen!

ett rum med utsikt...

Ett rum med utsikt, från ett av alla dagens fina hus...

Det är något visst med vida vyer, 

och det här får mig också att tänka på Virginia Woolfs "ett eget rum".

Visst är det lätt att tänka sig att sitta vid det här skrivbordet. 

Men frågan är om det skulle bli så mycket gjort...

Kanske tur att min egen utsikt hemma inte är fullt så fantastisk!

vyer i Fitou...

Oftast så jobbar jag med hus i närheten av Béziers/Pézenas/Agde, 

men ibland händer det att jag har uppdrag längre bort. 

I går fick jag anledning att beundra utsikten från slottet i Fitou, strax norr om Perpignan.

 I närheten här finns moderna bostäder med havsutsikt.

Man är ganska högt över havet och ser ända bort till Leucate på andra sidan lagunen. Leucate är vida känt för alla wind/kitesurfare genom tävlingen Le Mondial du Vent och även för ostronodlingarna och de långa sandstränderna.

Det medeltida slottet i Fitou lär vara från slutet av 900-talet.

Fitou är annars känt som den äldsta vinappellationen i Languedoc-Roussillon; 

Fitou AOC, som t.ex detta ekologiska La Crémade.

I ett Fitou AOC-vin måste 40 % av druvorna vara Carignan 

och man tycker sig känna doften av den kärva garriguen där de har vuxit...