skördelycka...

Även om vi inte har en trädgård att ta hand om kan skördelyckan ändå infinna sig. Allemansrätten finns inte här i Frankrike, så det gäller att vara säker på att ingen tar illa upp innan man länsar en buske eller två, men björnbär växer ofta vid vägkanter som kan anses rätt allmänna. Och då kan man ju få förbarma sig...

Med fikon är det lite lurigare, men när det ligger massor av fallfrukt under trädet betraktar jag det som ointresse/fullt upp med annat för vinodlaren som har fälten intill så jag ställer upp på att ta hand om några innan de förgås.  Däremot skulle jag inte få för mig att palla vindruvor, det är ju odlarnas levebröd! 

Två kilo fikon på fem minuter är inte helt fel. Och nu står marmeladen där och väntar på en liten bit ost... 

Det är skördelycka!