Nu är den här den allra ljuvligaste tiden, när det aldrig blir kallt, inte heller på kvällarna. Vi sitter ute i kortärmat i det vackra kvällsljuset och när mörkret lagt sig lyssnar vi på grodornas serenad och fåglarnas kvitter.
Vinden stillar sig och allt är bara underbart...
Vi gick en liten kvällspromenad i byn och tittade på utsikten. Där är ett virrvarr av gränder och vi hittade smala gränder vi aldrig sett förut och såg svalorna svärma kring hustaken.
Husen lutar, allt är lite snett och vint...
Kyrkan är nyrenoverad och fin...
det skramlar hemtrevligt från köken och musik strömmar ut från öppna fönster...
och kvällshimlen är som en saga...
Nu är det härligt att bara vara!
Dessa underbara vackra hus. Jag är helt betagen av dem.
SvaraRaderaKvällarna är också det jag saknar mest, ljumma o ljuvliga. Svalorna fyllde också himlen i Marseillan med en fantastisk luftakrobatik.
Kram
Hej Dubbelörn,
Raderatur att det finns svalor där hemma under takpannorna med!
Hej.
SvaraRaderaHärligt med sådana kvällar.
Du tar så himla fina bilder tycker jag! Mina blir aldrig riktigt så..
Kyrkan blev stilig,lite originell med de där djuren som sticker ut.
Hej Marianne,
Raderaroligt att du gillar bilderna. De där figurerna, jag vet inte vem de ska skrämma, men de är vanliga här ;))
Här hemma kämpas det envist med sommarlivet. Iskall vind de senaste dagarna men jag vägrar ta på mig jacka förrän i september igen! Försökte mig på en lunch ute idag men tvingades fly in i värmen, trots restaurangens fleecefilt om axlarna. Räknar dagarna nu tills vi är på plats i Languedoc igen!
SvaraRadera/Elisabeth
Hej Elisabeth,
Raderajag förstår dig, man vill ju så gärna vara ute nu, och jag lovar; det är lättare här! ;))