en halv miljon...

Oj, 

vad roligt att så många har hittat tillbaka hit till bloggen, 

trots att jag har varit så dålig på att uppdatera den...

Över en halv miljon sidvisningar nu,

det är roligt!

Häng kvar, 

jag hoppas hinna med fler uppdateringar den närmaste tiden!

 

Två månader kvar på Rue de la Citadelle...

I dag skriver vi på det första kontraktet för försäljningen av vår stora lägenhet och om två månader flyttar vi - om nu bara köparna får sitt lån (håll tummarna!!). 

Det gick fort att sälja den! Och ärligt talat, om vi inte hade hittat Huset med stort H hade vi aldrig flyttat ifrån den, det är en drömlägenhet! 

Jag inser att jag inte alls har dokumenterat renoveringen av den, så dumt, men det har varit fullt upp. Innan vi lämnar lägenheten måste jag ju skriva några rader. Du som hänger med på Instagram har väl sett några glimtar redan...

När vi köpte den för tre år sedan var den väldigt sliten efter många år av uthyrningar, så återigen har vi gjort en totalrenovering.  

Det var lätt för oss att se potentialen med de fina detaljerna, stuckaturerna, originalparketten (som man trampade igenom!) och framför allt det som är unikt är den härliga planlösningen med tre rum i fil mot gatan, med sex franska balkonger på rad. 

Vi kommer nog att sakna livet på gatan, det är en mysig gågata i gamla stan, med trevliga små butiker och det är som i en liten by,  man hejar på alla i kvarteret...

Sommaren tillbringades med att renovera tak och golv i matrum och salong, jag stod för taket och det var varmt att stå på byggnadsställning och spackla, slipa och måla vill jag lova...

Någon läsare bad om mera inredningsbilder och tips så här kommer några svep:

Taklampan kommer från en fransk firma Georges store som gör dem för hand, (finns i flera färger) och lilla designbutiken La Sélection här i Béziers har den. 

 

Vi ville ha ett gediget kök och hittade det på Maisons du Monde, i massivt trä med svarta stenskivor. Carrelage-golvet heter Habana Rosso, vi beställde det från Tile Expert. 

Mot baksidan av huset ligger vårt sovrum. Där var väggarna målade randiga så det kändes som ett fängelse... Originalgolvet var täckt av laminat, en slags dålig träimitation. Jag försökte envist ta fram originalgolvet men gav upp till slut, det var otroligt jobbigt att ta bort flytspacklet ovanpå tometterna...

Ränderna på väggarna var målade i relief, så bara att slipa ner dem tog evigheter... Sedan målade vi med vår hemmablandade kasein-färg och valde ett golv som heter Viena, från Equipe. 

Intill sovrummet finns en liten innergård med balkong, där man kan vinka till våra gulliga grannar Claire och Pieter som har balkongen mittemot.

Rummet där vi har tillbringat mest tid är förstås den stora salongen, med nära 3,5 meter i takhöjd och vacker öppen spis. Den venetianska pegeln hittade vi på den stora antikmarknaden i Pézenas.

Nu har vi svårt att se det framför oss, men när vi kom hit var salongen målad i senapsgult och brunt!

Det finns också en mindre salong, där vi kryper upp i soffan när det är dags att kolla på film eller läsa en bok.

Sen finns det ju en övervåning också!

Ja lägenheten är rymlig och det har passat oss som jobbar hemifrån. På övervåningen har jag haft mitt kontor för Hus i Languedoc och min man Maffe har haft sin fiolbyggar-ateljé; ateljén är redan flyttad och under uppbyggnad i nya huset.

Entrén här uppe bestod av ett enda öppet rum (målat i militärgrönt och mintgrönt, otrolig kombination...). Vi delade av rummet med gamla fönster, som vi faktiskt hade släpat med oss ända från Sverige när vi flyttade!

På hela övervåningen fanns det laminatgolv som åkte ut i vanlig ordning... I korridoren lade vi ett nytt carrelage-golv (Praha från Equipe).

I övriga rum lade vi in massiva trägolv för en mjukare känsla.

Nu när vi renoverar vårt nya hus är det skönt att komma hem hit på kvällen, att ha det rent och fint utan byggstök... 

Men nu får vi alltså lägga på ett kol i Villa Hauterive så att vi kan flytta in i april. Vi har trivts så bra här, men nu är det spännande med en ny epok i livet. Häng gärna med!

En ny klassiker; VOILÀ

Igår tittade vi på den franska uttagningen till Eurovision.

Rätt låt vann! 

Så roligt att upptäcka en fantastisk artist, 

Barbara Pravi

och hennes låt VOILÀ-

jag tror den blir en ny klassiker!

Valstonerna känns igen från Edith Piaf...

Lyssna och njut, fransk musik i sitt esse :)

12 år!

 

Tänk, i dag är det precis 12 år sedan vi fick nycklarna till vårt allra första hus här i Södra Frankrike, vilka år det har varit! 

Jag tänkte att det kan vara dags att summera och också börja dokumentera vårt allra senaste projekt, renoveringen av Villa Hauterive i Béziers. 

Allt började egentligen med en semesterresa hösten 2008, då vi bodde i Montpellier och reste runt i området. Vi kände direkt att vi ville komma tillbaka, och när det lilla byhuset i Saint Géniès de Fontédit blev till salu kände vi att det var vår chans. Jag minns så väl när vi hade telefonkonferens och bestämde oss för att slå till- jag var tvungen att stanna hemma och jobba- och min man Maffe åkte ner ensam för att titta på huset. Det var ett tillfälle vi inte kunde missa helt enkelt! 

Sedan började de många resorna hit ner och alla renoveringar!  Den första sommaren vid Place du Plô var underbar, med alla vänliga människor, och alla upptäcktsfärder i grannskapet. Redan då började tanken gro på att bo här en längre tid. Vi ville inte åka hem till Sverige! Först tänkte vi vara borta ett halvår eller så, men ju mer vi tänkte på det, desto starkare blev vår önskan om att faktiskt byta liv och flytta hit. 

Så kom det sig att vi köpte det större vinbondehuset i Servian och flyttade till Frankrike permanent sommaren 2010.  

En anledning till att vi bestämde oss så snabbt var för att flickorna skulle ha en möjlighet att hänga med i den franska skolan. 

De var 10 och 12 år när de började i byskolorna i Servian, Vera i "småskolan" och Amanda på collège. Vilket slit det var i början, de satt uppe på kvällarna med sina läxor och bara att kunna tyda vad lärarna skrev på tavlan tog sin tid- de var inte vana vid fransk skrivstil... 

Som tur var klarade de av utmaningen! Det blev förstås lättare när de kunde göra sig förstådda, och så mycket roligare när de fick sina fina kompisar.  

I Servian bodde vi i 8 år, det var ju där jag påbörjade den här bloggen...Det finns många inlägg från de första åren och bloggen får nog behålla sitt namn, trots att vi nu bor i Béziers. 

Det blev oräkneliga härliga stunder på den stora terrassen med utsikt mot byn! Alla goda måltider, ljumma sommarkvällar... Vi ångrade inte en sekund att vi tog det drastiska beslutet att flytta utomlands- det blev snabbt vårt nya Hemma.

Det var också då jag började bygga upp mitt företag Hus i Languedoc, för att hjälpa andra som vill hitta sitt drömhus här nere. Undrar hur många det är nu som har hittat hit med min hjälp?

 Jag är så tacksam för alla mina trevliga kunder, och för att intresset fortfarande är så stort för att komma till detta hörn av Frankrike!

Vi trivdes bra i vår by, men så småningom började vi också uppskatta staden  Béziers, bara en kvart från Servian.  Stadslivet med sina mysiga kvarter och restauranger lockade...

Vi hittade en liten lägenhet, i bedrövligt skick men med mysigt läge vid ett torg nära katedralen och så var det dags att renovera igen!

Lägenheten vid Place des Bons Amis blev på det viset startskottet till vårt stadsliv. Vi hyrde ut den ofta och kunde själva utnyttja den ibland, en liten pärla! 

Åren gick och våra flickor gick ut gymnasiet i Pézenas och flög sedan ut i världen för att studera vidare. Då tänkte vi att det var dags för en förändring för oss med. 

Vi hittade den underbara stora borgarlägenheten här i gamla stan i Béziers, även den i ruskigt nedgånget skick, men det brukar ju inte hindra oss!

 Här i salongen har vi haft fantastiska konserter, både med Maffes fiolköpare och andra musiker...

Nu har vi renoverat klart och eftersom vi nu har hittat ett hus är våningen just nu till salu!

  UPPDATERING: den är såld! 

Eftersom det gick så bra med uthyrningen av den lilla lägenheten hann vi också med att köpa ännu en lägenhet att renovera. Vi hann inte hyra ut den så länge, den har redan fått nya ägare.  

Det kanske verkar galet med alla dessa renoveringar, men varje gång har det varit en spännande utmaning att göra det bästa av just det stället; hitta rätt stämning och material, ta till vara på potentialen som kanske är gömd av dåliga renoveringar. 

Det är verkligen roligt när det blir bra, och så har man räddat något åt eftervärlden. 

Förra året var ju som det var med den bedrövliga pandemin. För oss innebar det ändå det positiva att vi "ramlade på" vår nya pärla Villa Hauterive här i Béziers -förhoppningsvis vårt sista renoveringsprojekt där vi kan landa för många år framöver!

Här i Frankrike var samhället i princip stängt i våras, det kallades confinement och innebar att man bara fick röra sig 1 km från sin hemadress, under högst en timme. På intyget kunde man fylla i "promenad med husdjur" som skäl för att vara ute och det blev många, många hundpromenader... 

Under en av dessa promenader gick vi förbi Villa Hauterive. Fasaden är verkligen iögonenfallande och då satt där dessutom en skylt att huset var till salu... 

Hmm... vi skulle väl inte ha något nytt hus? Vi funderade och kom fram till att om det var möjligt, så vore det ju fantastiskt att bo där. Sagt och gjort, vi sålde våra små uthyrningslägenheter och bad att få komma på visning... Resten är, som man säger, historia. 

Nu är vi där! 

Ett otroligt hus med en liten trädgård och apelsinträd...

Vi fick nycklarna före jul och kunde ordna en enkel jullunch med flickorna, som numera bor i Paris.

Så, vi har precis börjat med renoveringen, bland annat hittade vi ett unikt mosaikgolv under parketten! 

Här ser vi fram emot att kunna hålla nya konserter så småningom. 

Du kan följa renoveringen på Instagram 

och jag kommer även att dokumentera den i flera inlägg här.

Vi hoppas på ett härligt år 2021, kanske ses vi! 

vackra Vieussan...

Häromveckan gjorde jag en utflykt till Lotta och Gunnar som driver B&B i den vackra byn Vieussan.

Byn ligger vackert på sluttningen mittemot floden Orb, 

med underbar utsikt.

Det är några år sedan nu som jag hjälpte dem att hitta sitt hus, 

där de nu driver sitt Maison Vieussan.

Fokus ligger på hälsa och välmående, 

vandringar, yoga och god mat.

Inspirerande att vakna här 

och äta sin frukost med hisnande utsikt!

Byn består av slingriga gränder med stenhus

och här och där öppnar sig vyerna.

Vi njuter nu av "den nya friheten" 

och att kunna röra oss fritt på utflykter igen!

Välkommen du också till vårt vackra Languedoc

- den 15 juni öppnas den franska gränsen till länderna inom EU!