Nu är det snart fyra år sedan vi fick nycklarna
till vår Villa Hauterive.
Det är lätt att glömma allt jobb
vi har lagt ner på renovering.
Här kommer en liten tillbakablick:
Glasverandan/salongen med sina stora fönster
var en av anledningarna
till att vi inte kunde motstå det här huset...
Det såg ut såhär då,
med parkett och ett av fönstren var helt förtäckt.
Det första vi gjorde när vi hade fått nycklarna
var att kolla vad som fanns under parketten;
den förre ägaren berättade
att parketten lades på 1980-talet...
Vi hade ingen aning om hur det såg ut under.
Vilken lycka
när mosaiken började komma fram!
Sedan började ett intensivt arbete med att ta bort parketten
och det sega limmet som det satt fast med.
Det tog en månad ungefär!
Vår förra hund Tyra hade bra tålamod...
Glasverandan är tillbyggd på huset,
och byggdes ca 1903
av den dåvarande ägaren
vinhandlaren Auguste Cavaillé;
han lät även göra sina initialer i mosaik
vid dörren in till sitt arbetsrum.
Efter den första etappen med golvet
kunde vi börja använda rummet.
Nästa steg blev att ta bort skivorna som satt för
ett av fönstren.
Det gick bra!
Vi insåg då att den gamla grästapeten som satt på väggarna
var otroligt blekt,
mot hur den hade sett ut från början.
När jag fick syn på tapeten Pippi
från Studio Lisa Bengtsson
visste jag direkt att den skulle vara rätt här.
Det var ett ganska drygt jobb
att dra ner den gamla tapeten...
och spackla...
Med nära fyra meter i takhöjd
tar det sin tid...
Vi var verkligen noviser på tapetsering,
vi har alltid bara målat i våra tidigare hem.
Vi tog en bit i taget...
Vi blev så nöjda!
Nu när vi ändå är här,
vill jag också passa på att berätta
om några andra detaljer i salongen:
En av kommunens konsthistoriker var här
och hon berättade att spegeln mellan fönstren
är från början av 1900-talet; kanske original.
Motivet är
målat av Pierre Crassous,
som var verksam som landskapsmålare här då.
Vi har också hittat en liten bit
av ett blyinfattat fönster.
Det låg i ett gammalt paket nere i garaget.
Vi vet inte säkert,
men det kan vara så att hela glaspartiet
var av blyinfattat glas.
Det hade man velat se!
Troligen förstördes fönstren den 5 juli 1944,
då stationsområdet som ligger nära oss
blev bombat av de allierade.
Det var för att hindra de tyska trupperna
att dra sig tillbaka norrut med tåg.
De boende var förvarnade,
men en bomb slog fel och 21 Béziers -bor strök med.
Och man kan förstås tänka sig att glasrutorna blåstes ut på Villa Hauterive samtidigt.
Men vi är så glada för de som finns!
Och så glada att bo i detta hus med historia!
Jag ska berätta mer om vår renovering
en annan dag!
