en smula nostalgi...

Visst kan det vara härligt med lite nostalgi ibland, 

även om allt inte var bättre förr...

På vår vindlande väg igår såg vi en äldre vinbonde vid sitt fält, 

med en röd gammal 2CV och sin hund, 

och tänkte att den synen är snart på utdöende, 

visst är det lite synd... 

Det är något speciellt med det charmiga nötta... 

Men en balansgång, så att inte förfallet tar över helt.

Jag längtar tills vår terrass blir härligt vildvuxen.

Men får lära mig att inte vara för otålig...

Det är nog en bra sak, att låta saker ta tid, 

och inte skynda genom livet.

Får träna på det.

Du med?

Några nostalgiska bilder från en dag i Pézenas.