Vin från Faugères...

Faugères är ett av vindistrikten här i närheten,

 och även en by med samma namn. 

Där finns en välsorterad vinaffär

precis intill landsvägen 909; 

Les Grands Vins du Terroir.

Från kullen där den ligger är det en hänförande utsikt. 

(På kullen mittemot syns en av våra favoritgårdar Domaine de Cébène )

Vi åkte dit igår för att välja ut några nya viner 

och fick en liten provning av den hjälpsamma killen bakom disken.

Det är sju byar som ingår i appellationen Faugères:

Autignac-Cabrerolles-Caussiniojouls-Faugères-Fos-Laurens-Roquessels.

Typiskt för området är att vinstockarna odlas på Schiste; 

stenig mark.

Våra vänner Simon och Monica Coulshaw på Domaine des Trinités i Roquessels hör till detta område. 

Simon experimenterar gärna och vissa år har han gjort detta utsökta vin som han kallar Coulsh Rôtie;

som en blinkning till Côte Rôtie i Rhône-dalen med den där typiska blandningen av Syrah och Viognier- druvor.

Det är något för extra festliga tillfällen!

Vi fick smaka ett vitt vin  från Domaine Cottebrune; 

le Caïrn

på Vermentino, Roussanne och Granache blanc.

Det var så gott så det fick följa med hem.

Precis under vinaffären ligger ett underbart bageri så vi köpte med oss ett lantbröd också. 

På vägen hem stannade vi till och plockade några fikon...

Några ostar till det och så var apéron klar!

 

Vindlande vägar längs Pyrenéerna... (dag 3)

 

Vi reste från Biarritz igen redan nästa dag, 

efter en söndagsfrukost med croissant,

som sig bör när man är ledig.

Hejdå Baskien, 

där de faktiskt använder basker "på riktigt". 

Återigen körde vi på småvägar, 

med Pyrenéerna i fonden. 

När det var lunchdags prickade vi in den lilla byn 

Sauveterre-de-Béarn, med vackert läge.

Det var söndag och vi hoppades hitta ett lunchställe, 

och fick napp här.

De hade god tomatsallad och lokal öl, perfekt!

Nästa anhalt var Pau, där hade jag aldrig varit förut, 

så det var på tiden.

Det är ju en ganska stor stad, 

som Béziers ungefär, med drygt 77000 invånare.

Om man är road av kungligheter 

kan man gå på Bernadotte-muséet. 

Det var väldigt varmt, men vi gick i alla fall till 

Boulevard des Pyrenées och kikade på utsikten.

Vi passerade det här vackra huset, 

som visade sig vara det spanska konsulatet.

I utkanten av Pau ligger många gamla villor från förra sekelskiftet, och vi bodde över här.

Lilou var välkommen här också!

Nästa dag fortsatte vi färden längs vindlande vägar 

och gjorde ett sista stopp i värmen 

under det gamla taket till saluhallen i Foix. 

En sån här resa ger verkligen mersmak, 

man hinner se mycket på några få dagar!

mot Atlanten! (dag 2)

Nästa dag drog vi vidare till Saint Mont och den stora vinaffären där.  

Det var  benediktinermunkar som började odla vin där år 1050 då de grundade klostret Saint Mont. 

 De har både ett bra sortiment av röda viner och Armagnac.

Saint Mont ligger halvvägs mellan Toulouse och Biarritz. 

Vi fortsatte resan längs floden Adour och framåt lunch stannade vi till i Aire- sur- l'Adour, där det var fullt med folk på den klassiska baren mitt i byn.  Det fanns också ett stort picknick-område nere vid floden.

Sedan var det dags för oss att känna på Atlant-luften, 

vi körde till Biarritz.

Det var inte bara vi som var där...

Det är en vacker strandpromenad längs kusten. 

Inne i stan syns tydligt att vi är i Baskien...

Klassiska fasader med röda och gröna snickerier...

Biarritz är ju känt bland surfare. 

Men...vi tog oss inte ner till surf-stranden 

utan slog oss ner på en uteservering i stället ...

Vi bodde på ett litet hotell vid gamla fiskehamnen.

Härligt!

En tur till Armagnac... (dag 1)

Vi bestämde oss för att ta lite ledigt förra helgen och drog iväg på en "roadtrip" västerut. 

(Vad säger man på svenska- en bilutflykt- inte riktigt samma känsla, men ok. )

Vi svängde av från motorvägen strax efter Toulouse, det är ju så innerligt trist på motorvägen... Så fort man kommer in på de mindre vägarna får man en annan känsla för landskapet och byarna.

Det första stoppet gjorde vi i en liten by som heter L'Isle- Jourdain. Här syns på husen att vi är i närheten av Toulouse; mera tegel och den där lite rosa tonen. 

Jag tittar ju alltid på hus, var vi än är...

Det var lunchdags och lite sömnigt i byn, men lunch fick vi. 

Vi fortsatte sedan till Armagnac, som var en av anledningarna till resan. 

Vi gillar Armagnac, men det finns inte många att välja på i affärerna, medan det finns massor av olika whisky-sorter 

(så konstigt!). 

Så då får vi leta upp dem på plats tänkte vi.

Vi letade upp gården Domaine Entras i den lilla byn Ayguetinte. Där blev vi väl mottagna av en äldre man som glatt visade oss runt.

Han berättade att familjen Maestrojuan har drivit gården sedan 1968. Hans farfar flydde från Spanien under Franco-tiden.

Armagnac är ett ganska stort område, 

här är vi nära Haut Armagnac.

Vi fick prova tre sorter, och köpte med oss en av varje...

Sedan fortsatte vi till byn Lectoure, 

som ligger vackert på en höjd.

Där finns en samling med flera antikhandlare, 

le Village des Broc's

De huserar i en jättestor fastighet 

som bland annat varit sjukhus, 

med en pelargång runt hela gården.

Där finns antikviteter till och med i det gamla kapellet!

Själva byggnaden var nog det bästa!

Därifrån var det inte lång till nästa Armagnac-ställe; 

Château Arton.

Där kan man boka provningar, 

men vi nöjde oss med att köpa med ett par flaskor att prova hemma.

Förutom en vanlig Armagnac även en Fine Blanche, 

som vi inte hade sett förut. 

Till skillnad från Armagnac är den inte lagrad på ekfat.

Sedan var det dags för oss att leta upp kvällens logi, 

det var så vackert att köra dit bland fälten 

med blommande solrosor.

 

Vi checkade in på Le Château de Camille

söder om Auch, där vi även åt middag.

Det ligger väldigt lantligt, så det var en stor fördel att de även har restaurang på plats. Hundar är välkomna också!

Här hade jag gärna stannat ett par dagar, 

det var inbjudande att ta det lugnt vid poolen med en bok...