vandring i Ceps...

Här i Frankrike har man inte rationaliserat bort "Annandag pingst", så i dag var vi lediga. Lyxigt med en extra söndag!

Vi styrde kosan till Ceps, strax norr om Roquebrun, vid floden Orb. Där finns en fin vandringsled.

Man går över bron och ner till vänster, 

så hittar man en informationsskylt.

Leden är markerad med gula streck, så det är lätt att hitta.  

Man börjar med att gå under den stora bron.

Vandringen räknas som medelsvår och stigen slingrar sig  fram lite brant ibland så man får se sig för var man sätter fötterna.

En och annan trädgubbe kantar stigen (ser du den?)

och mängder av vilda blommor, som schist-blomman, 

den trivs i den karga marken med skiffersten.

Man kommer ganska högt upp i terrängen 

och ibland skymtar floden Orb fram mellan träden.

Här ligger byn Vieussan i fjärran, 

det är verkligen vackra trakter!

bruksmiljö i Villeneuvette...

Det har varit lite körigt den här veckan, och jag har inte hunnit ta hand om vår gäst så mycket (tur att hon klarar sig själv!) Men igår åkte vi en liten sväng upp mot sjön Lac du Salagou, nära Clermont l'Hérault.

Vi stannade till i den mysiga bruksmiljön i Villeneuvette. 

Här fanns de kungliga väverierna på 1700-talet.

Bruksgatan är bevarad och här huserar nu en del konstnärer.

Det finns till och med ett eget litet "Hôtel de Ville", borgmästarkontor.

Här finns många fina detaljer att kika på...

De här grindarna är helt fantastiska tycker jag.

På håll kan man också skymta gamla fabrikslokaler, men där har förfallet hunnit en bit tyvärr...

Det finns både café och restaurang och övernattningsmöjlighet, och en liten vandringsled runt området; ett mysigt litet utflyktsmål!

häng med på promenad...

Vill ni följa med på promenad? Ja gärna! 

Under juldagarna har det blivit många härliga långpromenader i det soliga vädret, bara en gång hade vi otur och fick korta av rundan pga regn.

Igår blev vi bjudna på picknick och promenad uppe i Roquessels, nära Faugères.

Det är otroligt vilka vyer man bjuds på! 

Den ljusa molnlika skuggan till vänster i bilden ovan är de snötäckta Pyrenéerna som skymtar, 15 mil bort!

Vägen vindlar sig fram i landskapet...

och så bakom kröken brer vyerna ut sig!

Vinfälten bildar fina mönster.

Vinstockarna stretar på i den steniga marken. Man förstår inte riktigt hur de klarar det, men det här är väldigt bra vin-marker, 

i appelationen Faugères.

Picknicken smakade underbart i solen,

 i lä vid ett litet stenhus.

Det här var en runda på ungefär 13 kvm som var väl markerad med blå streck på träd och stenar längs vägen. 

För ett år sen ungefär gick vi upp till den gamla slottsruinen i byn Roquessels, bilder därifrån ser du här.

ut på tur...

Den närmsta tiden tänkte jag hänga lite mer med min familj, 

efter en rekordsommar på jobbet börjar det bli dags att ha nånting som liknar semester!

Det började bra igår, med vandring i Gorges d'Héric. 

En vacker ravin, alldeles nära Mons la Trivalle.

Såhär mitt i sommaren är det många som söker sig dit, 

för att vandra och bada i forsen.

Naturen är verkligen storslagen.

Det var ganska trångt på de bästa badställena där vattnet är djupt, men vi hittade i alla fall ett par ställen att pausa på med hundarna; underbart för dem att svalka sig!

Oerhört fascinerande med den lilla forsen tyckte Tyra...

Husse håller koll...

Det här är kastanjetrakter, 

bara en bit längre västerut i Olargues är det årlig kastanjefestival varje höst.

Vi har fortfarande inte vandrat ända upp till Héric, nu var det lite för varmt för både oss och hundarna, men en rejäl promenad blev det i alla fall, härligt!

ut i det gröna...

Vi gjorde en liten utflykt uppåt bergen i dag. Efter byn Faugères ändrar lanskapet karaktär och vinodlingarna ersätts av fruktodlingar vid floden Orb och ännu längre upp i terrängen finns massor av kastanjer och gröna bergskullar. Vi körde från Hérépian vägen som cyklisterna tog under årets Tour de France; branta vindlande vägar upp till Col des treize vents (de tretton vindarnas topp) 600 meter över havet.

Vägen var smal och det var svårt att stanna för att se på utsikten, men vi stannade när vi kom fram till St. Gervais sur Mare. Det går en flodfåra genom byn, men det var inte mycket vatten där nu. Byn ligger inbäddad bland bergen och bjuder på sagolika vyer. 

Här finns en del riktigt gamla hus (1545) 

och även senare tiders "byggnadsminnen" på huvudgatan...

Men det som gör störst intryck är den frodiga grönskan och de genom tiderna mödosamt murade stenarna.

Bakom murarna ligger prydliga köksträdgårdar.

På turistbyrån finns info om vandringsleder; randonnés

och det finns matställen som tar hand om vandrarna...

Det är fascinerande att denna annorlunda miljö finns så nära, bara fyra mil hemifrån kommer vi många hundra meter upp i bergen och får se en helt annan natur. Vi kommer tillbaka och tar en vandringstur framöver!