Brev från Servian

måndag 27 oktober 2014

nya flygtider...


Nästa år blir det slut med "fakirflyget " från Skavsta för att komma hit till Béziers.

Ryanair ändrar flygtiderna, vilket har både för-och nackdelar. 
För den som vant sig vid det tidiga morgonflyget är det ju synd att inte komma fram förrän till kvällen, men för andra som bor en bit ifrån Skavsta blir det en lättnad att slippa åka dit mitt i natten.

Avgångarna blir i stället 15:25 från Skavsta och 

Det ser ut som att första avgången går 31 mars 2015 enligt den här tabellen.
Fram till dess får vi förlita oss på andra vägar
 (eftr sista direktflyget för säsongen Skavsta -Béziers som går 4 november).

Jag brukar välja Air France förbindelse från Montpellier via Paris CDG till Arlanda eller Göteborg när jag ska till Sverige "off season", där finns avgångar varje dag.




en vinmakare i Berlou...


Efter en vacker väg med många kringelikrokar kom vi fram till byn Berlou, 
en av byarna som ingår i vin-appelationen Saint-Chinian.


Utanför ett hus satt en man bredvid denna skylt och vi stannade till, 
tänkte att kanske får vi komma in, fastän det är söndag...


Så klart vi fick!

Först fick vi följa med in i la cave 
och smaka direkt från vintankarna



Ett annat par dök upp och ville också handla...
Inga problem!

Rött, rosé eller sött vitt vin. För oss räckte det med rött och rosé.
Här får man passa på, för Monsieur vill gå i pension och säljer bara så länge lagret räcker!
Kanske hinner vi komma tillbaka medan det finns något kvar...






söndag 26 oktober 2014

magiska vyer vid floden...


Den här oktoberdagen var som en strålande sommardag och vi ville passa på att njuta av vackra vyer med våra gäster, så vi gav oss iväg till Roquebrun, vid floden Orb.


Några passade på att bada!


Vi fortsatte sedan den slingrande vägen längs floden, 
förbi Ceps och till Vieussan som ligger så vackert med berget bakom.
Det är berget Caroux som syns och vyn kallas "la femme allongée" ( den liggande kvinnan)


 Vi åkte över floden och vidare den lilla vägen mot Berlou.


Magiska vyer mot Caroux även här!



Arbousier växer vilt, de kallas jordgubbs/smultronträd på svenska 
och smakar lite som smultron, men är inte lika söta.


De långa raderna av vinfält som börjar skifta så smått i höstfärger, ah, så vackert det är!
Vad glad jag är att vi kom iväg på den här härliga turen!


sommarlunch i oktober...


I dag njuter vi av en lätt sommarlunch på terrassen, i sol och värme.
Det är något extra med en sommarlunch i slutet av oktober, vi passar på att njuta!

Vixi gillar också läget, 
hon lägger beslag på solstolen... :)


höstmarknad i Servian...


Igår när vi kom hem från en liten utflykt kom jag på att det var höstmarknad hemma i Servian. 
Vi skulle handla bröd och passade på att ta en titt.


Huvudgatan Grande Rue var avspärrad för trafik och där fanns stånd med diverse lokala godsaker.


Oliver och goda röror kommer alltid till användning...
De här är lokalodlade och förädlade hemma i Servian, det vill man ju gärna gynna.


På torget vid cafét och utanför restaurangen La Panouille var det också liv och rörelse, 
man kunde köpa rostade kastanjer...




Den här höstmarknaden var ny för i år. 
Det är roligt att byn innevånare samlas och hittar på nya evenemang!

Idag är det Fête de la Noisette uppe i byn Saint Nazaire de Ladarez,
 där man kan njuta Outis goda mat och bo på B&B  Chez Amis 

Nästa helg blir det katanjefestival uppe i Olargues, det brukar vara mysigt!


fredag 24 oktober 2014

brasserie Molière...


De flesta som varit i Pézenas har väl passerat förbi Brasserie Molière, den äldsta restaurangen där. Igår slank vi in där med våra gäster för att äta lunch. Ja, vi tänkte ju sitta utomhus förstås, men kyparen förklarade att "nu är det vinter" trots 21 grader (men lite kylig vind faktiskt) så vi gick snällt in. Det är verkligen en klassisk Brasserie-miljö där inne och rätt mysigt.


Långa rader av porträtt...

Servitriserna snodde runt för det var väldigt välbesökt, 
mest av lokala stamgäster kändes det som.

Vi åt var sin enkel huvudrätt 
(salade de chèvre chaud kan jag äta varje dag tror jag...)
och hade plats över för lite dessert.

Det är ju lustigt det här, att i det här landet är det inte tal om att fika,
vare sig på förmiddagen eller eftermiddagen, 
men en dessert funkar även till lunch.


Min tarte tatin var ljummen och underbart god...


Hallonpajen gick inte heller av för hackor...


Inte heller tarte au citron...

Letar man efter en gourmetrestaurang är det här väl inte rätt ställe, 
men jag gillar den enkla charmen och det klassiska stuket; ett äkta Brasserie.


onsdag 22 oktober 2014

vackertvädervind...


Äntligen har det fuktiga vädret blåst bort.
Det är vackert-väder-vinden Tramontane som trycker undan fukten och ger oss knallblå himmel.

Temperaturen har gått ner lite, men om man hittar lä blir det fint!