Brev från Servian

lördag 28 mars 2015

lördagslunch med musslor...



Varje helg står mannen med ostronbilen utanför vår supermarché, SuperU i Servian. Färska ostron och musslor från Bouzigues vid lagunen Étang du Thau radas upp i backar framför bilen.



Idag är det värme i luften och en lunch på terrassen hägrade när jag handlade,  så det fick bli ett kilo moules åt mig och monsieur.


Det klassiska vinet till musslor är ju Picpoul de Pinet
men det hade vi inget hemma. 
Det gick fint med ett glas rosé från Caux också!



torsdag 26 mars 2015

vinden kommer med värme...


I dag blev man lite rufsig under långpromenaden, 
vinden friskade i ordentligt.

Men uppfriskande är det, 
att komma ut i denna härliga grönska.


Vixi trivs som en ko på grönbete...


Det lyser gult mellan vinraderna av alla blommor,
 och vid vägkanterna lyser iris. 

Vinden kommer med värme...
Vilken underbar tid vi har nu!




tisdag 24 mars 2015

utflyktstips i Languedoc...


Magasinet Détours en France har  just nu ett temanummer ute om vårt område Languedoc. Här kan man hitta många tips på utflyktsmål att besöka. Den finns i närmsta tidningsaffär/tabac.

Det passar bra att bläddra i den just nu, 
att drömma om nya utflykter,
nu när våren har tagit en liten paus 
(14 grader i dag, lite rått och fuktigt ute). 

Nästa vecka tar våren fart igen, det ser vi fram emot!

 Men irisarna verkar inte lida, de blommar glatt!


måndag 23 mars 2015

äppeltarte med marsipan...


Gymnasiet som vår A går på har haft utbyte med en skola i Spanien, så under en dryg vecka hade vi en spansk tjej boende hos oss. Hon var ganska duktig på franska (tur för mig som inte kan spanska!) även om det var lite svårt att förstå henne ibland.

 Hon hade med sig några spanska specialiteter, hård nougat och mazapàn med inlagd frukt. 
Sött som tusan så vad gör man med det?


I en skål låg några äpplen och väntade,
 så varför inte göra en äppelkaka...


 Jag började med att skiva några äpplen och bre lite apelsinmarmelad på en pajdegsbotten.


Sen blandade jag ett uppvispat ägg med en skvätt grädde och en påse vaniljsocker och hällde ut på bottnen, innan det var dags för äppelskivor och hackad mandelmassa.


Vips blev det en enkel och ny variant av tarte aux pommes !






fredag 20 mars 2015

att bo på B&B...



Här i Languedoc är det inte så vanligt att man bor på hotell. 
Visst finns det, men betydligt vanligare är alla trevliga B&B eller Chambre d'Hôtes som det heter på franska.

Ett av dem drivs av svenska Annika Fernström och ligger i byn Quarante; 


Det är ett rejält hus med många rum och välbevarad inredning.
Häng med så får du se...


Hallen välkomnar med fina marmorerade väggar...


Golven... les carrelages... 
finns i många olika mönster. 
Det var ett tecken på rikedom förr, att ha många olika mönstrade golv i sitt hus!




Från salongen kommer man ut i den stora trädgården, med sitt läckra gamla orangerie intill poolen.


Här är det vinprovningar ibland...


I Quarante har man ett bra utgångsläge för utflykter vid Canal du Midi, det är nära upp till Saint Chinian med många goda viner, eller varför inte smaka muscat i Saint Jean-de-Minervois...

Mellan turerna kan man ta det lugnt i den stora trädgården...

Ja, man kanske skulle ta sig lite semester här i Languedoc emellanåt och boka in sig på ett B&B :)


torsdag 19 mars 2015

sista tête à tête...



Nu har den tråkiga nyheten kommit, 
att tidningen Tête à Tête gett ut sitt sista nummer. 

Så synd! då den har varit väldigt uppskattad av oss frankofiler, 
både här i Frankrike och i Sverige.

Det har varit ett nöje att medverka med mina Languedoc-reportage

Jag önskar Christina och Britta i redaktionen lycka till 
med nya äventyr!

och hoppas hitta andra kanaler för att berätta om vårt härliga Languedoc 
(tips o idéer?)



Obs! Det senaste numret finns fortfarande att få tag på i Pressbyrån, där skriver jag om "den rosa staden Toulouse", se nedan.


onsdag 18 mars 2015

en vit katt i fönstret...


I dag var jag i min gamla hemby Saint Géniès-de-Fontédit på husvisning och passerade det första lilla huset vi hade vid torget "le Plô" eller Place Jean Bonhomme som det egentligen heter, efter soldaten som bodde i vårt hus.


 Där i fönstret satt den vita katten som vi "ärvde" 
efter damen som hade bott i vårt hus i 50 år. 


Rörande att se att den fortfarande bor kvar! 

Den trivs i det lilla fönstret 
och grannarna ser till att den klarar sig...