en by med utsikt...

Efter en lite kylig morgon var det härligt att framåt lunch ta en solig promenad i byn St. Pons-de-Mauchiens, nära Montagnac. Byn är en medeltida circulade-by och ligger högt på en kulle, så vacker utsikt är det gott om!

 Namnet på byn kommer enligt sägnen från uttrycket Mauvais chiens (mauchiens) - dåliga hundar - som slottets härskare ska ha ropat till sina hundar, en natt då de inte kände igen honom och överföll honom!

Det är en pittoresk liten by där husen för det mesta är väl ompysslade, men undantag finns. En ruin där växtligheten tagit över...

Det finns många genuina detaljer, här är dörren till Maison des Immigrés, ett bevarat hus från 1500-talet.

Man kan lära sig mycket genom att gå en sväng och läsa på skyltarna.

De två stadsportarna finns också kvar. 

Innanför stadsmuren kunde hela byn samlas om det var fara å färde.

 

Numera är det lugnare och mitt i byn finns just nu både crêperie och bistro.

Vad jag gillar med våra byar här i Languedoc är att de är så levande. Här flyttar barnfamiljer in, det är full fart i skolan och det gamla pittoreska kan följa med in i framtiden!

lilla Nizas...

Från Neffiès kullar fortsatte vi till lilla Nizas. Bara vägen var mödan värd...

I Nizas verkar allt gå i ett lugnt tempo... en liten by där ingen stressar. Där alla har tid att hälsa på gatan.

Byns centrum var gulligt. Nizas är ännu en av de små tusenåriga circulade-byarna här i Languedoc, där gatorna snirklar sig runt som en spiral.

Det gamla slottet är inte öppet för allmänheten, men vi gick en liten sväng i de riktigt gamla kvarteren intill. På ett av de mest förfallna husen hittade vi denna målning:

Extra roligt eftersom min käre man är fiolbyggare.

Synd att inte mer var bevarat bara.
Man undrar ju hur huset såg ut i sin fulla prakt, och om där bodde en musikant eller fiolbyggare...

på promenad i Caux...

Vi tog en tur till Caux .
Caux ligger nordväst om Pézenas och är ännu en av de små mysiga Circulade - byarna i Languedoc, där centrum är byggt i cirkelform.
Staden är gammal, de gamla stadsmurarna är från 1161. Ett av vakttornen finns kvar och där vajar Languedoc-flaggan.

Intill tornet har de byggt på med bostadshus. Jag gillar verkligen att de får finnas sida vid sida, med historien som en levande del av vardagen.

                            

Här är söndagsstämning från en annan tid... 

(Lånat från kommunens vykortsarkiv.)

Kyrkan är byggd i romansk stil och har en härlig krinolin på klocktornet.

Funktionalismen känns rätt avlägsen...

Det är mysigt att strosa runt och spana in i gränder och vrår, det finns mycket roliga detaljer att titta på.

Mitt i byn fanns denna nyfikna man, som hängde över muren... skulle tro att han bor hos en skulptör...

en ny favorit...

Helgens utflykt gick till grannbyn Puissalicon och julmarknad hos Domaine la Croix Belle,  med marknadsstånd med inbjudna försäljare .

Ett par gulliga engelska damer sålde hemgjorda cup cakes, där fanns också andra godsaker, rosentvålar och annat väldoftande.

Inför julhelgen köpte vi ett spel, "Carcassonne", från en trevlig man som kommit från Sète där han har kombinerad bokhandel och vinbutik. Låter som ett vinnande koncept...

Vi gick en promenad i Puissalicon, en av dessa små Circulade-byar. I bykärnan var riktigt gammalmodig stämning. Flera kråkslott och tomma hus som såg ut att behöva en Kaerlig hånd, som min danska väninna V skulle sagt...

Vinet från La Croix Belle var verkligen en hit! Djup, mörk chokladig smak, utan att vara syltig.

Le champ du Coq är gjord på druvorna Syrah och Grenache, en bra Languedoc-kombination. Passar till det mesta. Tänker mig en fänkålsdoftande potatisgratäng eller smördegsinbakade spenat - o chèvreknyten... En ny favorit!

bland tinnar och torn...

Gjorde en liten utflykt i dag för att variera hundpromenaden...
Byarna här ligger så tätt, så man behöver inte åka långt för att få nya vyer.

Första stoppet gjorde vi i Pouzolles, och gick runt bland tinnar o torn.
I bouleparken var det Vide Grenier, det var mycket folk som hade rensat sina vindar på diverse skräp. Inga fynd i sikte och jag tvivlar på att kommersen gick särskilt bra... Men det var trivsamt ändå.

Efter kaffe och Orangina på byns café for vi vidare till Margon, en av de små Circulade-byarna här i trakten.

Byns kärna är byggd i en spiral; gatorna utgår från slott och kyrka i mitten. Slottet i Margon är från medeltiden, tornen är från tolvhundratalet. Där finns också en fin slottsträdgård som man kan besöka på sommaren.

Det är fascinerande att tänka sig hur samhället såg ut på medeltiden, och hur de lyckades bygga alla dessa slott.

Det roliga är att de fortätter att vara levande byar, med åtminstone café, bageri och tabac.

De äldre byborna hittar alltid sina soliga hörnor där de kan sitta och skvallra. Det är som att byns gator och torg är som en förlängd del av hemmen, man lever en del av sitt liv ute i byn.  Klimatet underlättar förstås en del...