Brev från Servian

lördag 9 november 2013

klocktornet i Olargues...



I samband med kastanjefestivalen förra helgen i Olargues passade vi också på att vandra i de små gränderna, upp till klocktornet.





Ju längre upp i byn man kommer, desto mindre blir vägarna; mer som stigar,
och man tänker på dem som har släpat alla dessa stenar för att bygga husen...




Utsikt genom ett fönster till en ruin längs vägen. 
Där nere glimmar floden Jaur som ringar in byn. 


Vilken väg, ner eller upp?  
Till floden och Pont du Diable, djävulsbron, 
eller upp till tornet från 1100-talet...
Upp!



Upprustning av platsen pågår.




Utsikten är fin- men akta stupet!


Det var på medeltiden som byn blev fortifierad och ett slott byggdes på 1100-talet. Det enda som finns kvar från den tiden är tornet, som efter hand blev klocktorn till kyrkan Saint-Laurent, och Pont du Diable från 1202. Man har gjort utgrävningar och funnit spår från den gamla kyrkan och från bostäder i slottet. 

Fascinerande att tänka sig den tiden!

Olargues har varit bebott ända sedan romartiden och har ockuperats av såväl Vandaler som Wisigoter. Olargues ligger också längs pilgrimsvägen till Santiago de Compostela, vid Via Tolosana som går mellan Arles och Santiago de Compostela.  


Sedan 1982 finns sammanslutningen Les plus Beaux Villages de France
"de vackraste byarna i Frankrike" , där Olargues är med.








1 kommentar:

Hej du som läser mina "brev"Roligt om du också skriver en rad!