Dagen efter upplösningen av attentatsmännens gisslantagan i och utanför Paris infinner sig en känsla av lättnad, att den akuta situationen fått ett slut.
Sorg och ilska givetvis för alla de oskyldiga som fallit offer, på Charlie Hebdo-redaktionen, poliserna och kunderna i den judiska affären i Paris.
Respekt för den professionalism som genomsyrar polisarbetet och nyhetsrapporteringen, alla kloka experter och politikernas uttryck för att vi måste stå enade.
Framför allt får vi inte falla i extremisternas fälla och skylla terrorhot på en religion, vilket är precis vad terroristerna vill för att splittra oss i ett "vi mot dem". De som kan utföra såna här dåd är inte representanter för någon religion utan kriminella.
Tyvärr finns de de som inte är överens om att vi måste arbeta tillsammans mot dessa hot, som i stället passar på att spä på rädsla och hat mellan grupper i landet. "Je ne suis pas Charlie" säger följdriktigt Jean-Marie LePen vilket i och för sig är logiskt då de inte står för de demokratiska värdena, som allas lika värde. Sorgligt!
I dag och i morgon samlas vi återigen över hela landet, vi som vill leva tillsammans i demokrati. Liberté-égalité-fraternité.
Je suis Charlie - idag igen!
SvaraRadera