båtliv på Canal du Midi...

Såhär års är det inte mycket trafik på Canal du Midi. 

Däremot verkar flera bo i sina båtar, 

det ser riktigt mysigt ut med rök ur skorstenen och utemöbler på soldäck. 

Några godbitar som ligger vid kanalen i Poilhes:

fredagslunch i Poilhes...

Var ute och åkte längs Canal du Midi i dag 

och stannade till lagom vid lunchtid i gulliga byn Poilhes.

Det blåste rätt kyligt så det satt förstås ingen på 

den mysiga uteserveringen vid restaurangen Les Platanes.

Inomhus kunde vi värma oss med en härlig gratinerad löksoppa.

Jag fattar inte varför vi inte lagar det oftare hemma, 

det är ju hur gott som helst!

Till huvudrätt valde jag en Feuilleté aux Fruits de Mer 

och måste säga att den överträffade mina förväntningar! 

Så om du har vägarna förbi Poilhes, som ligger ett stenkast från Capestang,

kan jag absolut rekommendera en lunch här! 

Ägarna Amanda och David från Nya Zeeland är ganska nya i byn, 

de tog över här i våras efter att ha bott längre norrut i Frankrike tidigare.

Tisdagkvällar kör de Fish&chipskvällar, 

men då måste man reservera; det bor många engelsmän i trakten!

varmt golv!

Nu är lyckan total; 

vi har fått varmt golv!

Att få börja dagen med att kliva på ett varmt klinkergolv i badrummet 

är verkligen en härlig lyx.

Själva badrummet har varit klart sedan i somras, 

så det här var bara pricken över i!

Från början fanns inget badrum på nedervåningen, så vi har delat av ett rum. 

Lite naturligt ljusinsläpp får vi från fönstret i rummet bakom. 

Det smala spegelskåpet reflekterar också lite ljus. 

Där kan man dessutom gömma tråkiga schampoflaskor...

Svårast var att hitta ett skåp till handfatet, 

vi ville ha något enkelt, men ändå kul.

Så det fick bli en vanlig byrå som anpassades invändigt för att få plats med rören. 

Prickarna fanns redan!

Rummet är inte så stort, 

men det är skönt att kunna kliva rätt in i duschen!

Det här har min Monsieur Kloo gjort själv från början till slut, 

men om du behöver hjälp får du gärna höra av dig så kan jag rekommendera 

en duktig svensk rörmokare som jobbar här i byarna!

promenad runt Vailhan...

Omväxling förnöjer tycker både vi och hundarna, 

så igår åkte vi upp till Vailhan och gick en sväng runt byn 

vid den lilla sjön Lac des Olivettes. 

Tyra "på grönbete"...

Vi gick en sväng förbi odlingslotterna. 

Det såg mysigt ut,

flera var ute och påtade i det fina vädret.

Och flera var ute och spankulerade...

Mysigt ställe för lunchpaus under trädet här!

Åh, vilket rosenbuskage, i december!

Vailhan är en lugn liten by utan så mycket fast service, 

men däremot finns en gourmetrestaurang!

Auberge du Presbytère

Nu på vintern har de öppet torsdag till söndag, 

och säkrast är att boka bord!

Sommartid är det många som besöker byn eftersom den lilla sjön inbjuder till bad.

Man kan lätt cykla hit från grannbyarna Roujan, Neffiès och Gabian.

Sjön är inte stor, men man kan simma runt den lilla ön i mitten några varv...

Vad vi inte visste förut, är att det också finns en vandringsled, 

den får vi prova en annan gång!

Det är säkert fint både längs den stora dammen och uppe på höjden.

Den lilla badsjön är en följd av dammbygget.

Dammen konstruerades 1986-88, 

för att hindra översvämningar från floden Peyne. 

Dammen sedd från "sjösidan"...

vid fördämningen...

och den stora dammen. 

Den stora dammen rymmer 4,4 miljoner kubikmeter vatten och har en yta av 40 hektar 

och ligger 163 meter över havet

(om nu någon är road av siffror?!).

Fortsätter man vägen förbi dammen kommer man så småningom till Montesquieu och Gabian, 

och vi såg flera cyklister som passade på att ta en tur i solskenet.

(17 grader när vi var ute mitt på dagen!) 

17 år...

17 år i dag sedan vi gifte oss  

(i hemlighet)

flög till Paris och skickade glada vykort hem. 

Tdien går fort när man har roligt!

För att fira kör vi lite inbakad lax med bladspenat och fetaost, 

och en macaron på det...

Ha en skön kväll!

kullarna, kullarna...

Vyerna när man kör mellan byarna här är så underbara. 

Här var jag tvungen att stanna i Puimisson för att se på utsikten bland kullarna. 

Jag blickar mot Puissalicon och tornet som syns är det 

romanska tornet, från 1000-talet!

Här ligger byn Puissalicon på sin kulle. 

Vackert med det böljande landskapet med vinfält och andra odlingar tycker jag!

Och fina kors längs de gamla vägarna, 

ser du gubben här under årtalet?!

Zoomar in lite:

Ha det så gott, här har vi ännu en underbar decemberdag!

ute på vift bland byarna...

Dagens tur gick till byarna bland kullarna och vinfälten i närheten av Magalas. 

Juleljusen börjar komma på plats...

En sån här dag med strålande sol känns det lite svårt med julstämningen, 

men visst; det blir mörkt på kvällen och då lyser det upp.

I en förhållandevis liten by som Autignac finns det ändå bra service, 

apotek och till och med eget kommunbibliotek! 

Och lite lokala delikatesser förstås!

Jag kommer knappt ihåg längre, 

men visst är det skillnad mot ett svenskt samhälle med tusen invånare?!

Även om man räknar bort vingårdarna...

Här finns det fortfarande byskolor för de mindra barnen i alla byar. Vid lunchtid är det mycket folk i rörelse, då hämtar föräldrar eller Mamie & Papie (mormor och morfar) barnen som går hem för att äta lunch. Jovisst, det finns skolmat, men man kan välja att gå hem om man vill och har möjlighet. Det första året vi bodde här gick våra barn hem på lunchen. Mest för att vila sig från alla intryck. De var tio och tolv år då och kunde inte så många ord franska när de började skolan, så det var ganska intensiva dagar för dem...Då var det lite skönt att komma hem och vila öronen ett par timmar.  (Nu skulle de inte drömma om att gå hem, de går de sista åren på collège (högstadiet) och det är ju på lunchen de hinner vara med sina kompisar). Äter man i skolan får man betala för det, drygt 3€, och varje dag serveras förrätt, sallad, varmrätt, efterrätt och ost. 

Här syns det fina grönglaserade kyrktaket i St. Géniès-de-Fontédit, vår "första by", där vi hade ett litet semesterhus. Jag fick just ett mail från borgmästaren där; de samlar in pengar för att laga den stora kyrkklockan som varit ur bruk ett tag, och alla som kan och vill kan vara med och bidra.

Det är ju det att alla små byar har en egen borgmästare och egen administration. De kommer nära dem som bor i byn. Och varje by har en egen festkomitté... 

Snart är det val ute i byarna (nästa år) och vi måste skynda oss att skriva in oss i röstlängden, så att vi kan påverka vad som händer i vår by. Först blir det möte om skolan. Vi är ju otroligt nöjda med hur "vårt" collège fungerar i Servian, men det ska bli intressant att höra lärarnas synpunkter.

I dag blev den internationella PISA-studien klar som jämför kunskaper i olika länder. 

Här i Frankrike är det stort missnöje med att man halkat ner till mitten. 

Det går bra för de duktigaste elverna, men klyftorna ökar; inte bra!

För Sverige ser det lite sämre ut, men det kanske är samma syndrom där, 

att det blir större klyftor. 

Vad jag gillar med det vi får höra om våra tjejers collège är att de får omsätta sina kunskaper i praktiken och jobba med problemlösning, särskilt i matte. 

Inget jag känner igen från min egen skolgång...