Brev från Servian

måndag 9 september 2024

Salt i Gruissan...



En dag i somras svängde vi av till salt-lagunerna i Gruissan.

Byn är annars mest känd för stranden med sina trähus på pålar 
(som var med i filmen Betty Blue, för er som minns den).


Saltlagunerna består av ett sinnrikt system med grunda laguner 
där de utvinner salt.

Vattnet färgas rosa av en alg som trivs i det saltrika vattnet
(Dunaliella salina). 

Det är också den som indirekt färgar flamingos rosa: 
eftersom de äter små räkor som i sin tur har mumsat på algen!



Man kan gå en promenad med guide längs lagunerna och det finns både restaurang och butik där du kan köpa med dig t.ex flingsalt, fleur de sel. 

Fleur de sel skördas för hand längs saltbassängernas sidor.


Värt en utflykt!




 

Assignan, den rosa byn...

 


Assignan är en ovanlig by, som ligger strax utanför Saint-Chinian. 
En pytteliten by med hus målade i olika rosa-röda-lila toner.


Hur kommer det sig?
Det är Village Castigno som äger både vingård, 
hotell och flera restauranger i byn. 


De har en Thaï-restaurang,
 vilket är ganska ovanligt i våra trakter.


Vi lunchade där häromdagen och valde deras trerätters-meny.
Det var gott, och trevlig personal !




I byn finns även en restaurang som belönats med 
en Michelin-stjärna; 
La Table.


Den får vi prova en annan gång!








söndag 8 september 2024

Tielle till lunch...


I dag blev det en enkel lunch,
tielle och tomatsallad. 

Har du smakat tielle?
Det är en liten paj som är typisk för staden Sète och det 
sägs att den kom dit sjövägen med italienare på 1800-talet. 

Numera finns den i kyldisken i de flesta affärerna häromkring, 
och i Sète finns särskilda tielle-affärer med lokaltillverkade pajer.


 Inuti pajen finns en blandning med lite kryddig tomatsås och bläckfisk.



Det passar bra med en enkel tomat-mozzarella-sallad till.
Jag kryddar med lite pesto och salicorne.

Salicorne (glasört) växer nära salthaltigt vatten, den är krispig och god att äta rå. Vi hittar den t.ex på Grand Frais här i Béziers.

Bon appétit!







 

Demoisellerna i Bouzigues...


Häromdagen gjorde vi en lunchutflykt till Bouzigues, 
den lilla byn som ligger vid lagunen Étang du Thau.

Här jobbar nästan alla med skaldjur... 
Det bor drygt 1600 invånare i byn
 och det finns minst 20 skaldjursrestauranger!


De flesta restaurangerna ligger längs strandpromenaden, 
men vi gillar att sitta intill vattnet, 
där båtarna landar skaldjuren direkt från odlingarna.


Ställningarna i vattnet syns på långt håll, 
och det är där odlingarna av musslor och ostron finns.
I bakgrunden syns staden Sète. 


Som många andra är Les Demoiselles Dupuy 
både odlare och restauratörer.


Där är en skön, avslappnad stämning...


Kan du tyda menyn? 
Annars berättar de gärna vad som serveras.


Vi började med gratinerad ostron. 
Ett säkert kort för dig som är ovan att äta råa ostron.
Såå gott!


Extra pluspoäng för de fina ostrontallrikarna!


Vi fortsatte med makrill och gratinerade musslor. 
Tyvärr var inte brasucade'n klar (en jättegod musselgryta).
Det går bra att dela på rätterna. 
 


Till skaldjuren passar det bra med lokalt Picpoul de Pinet
det friska vita vinet som odlar på sluttningarna precis ovanför lagunen. 



Mätta och belåtna gick vi en sväng längs vattenbrynet, 
byn syns i bakgrunden.





lördag 7 september 2024

Béziers, Frankrikes äldsta stad!


Visste du att Béziers är Frankrikes äldsta stad ?!
Här följer en längre artikel som jag skrev för Riveraklubbens tidning Rivieranytt:

Länge trodde man att Marseille kom först, men vid senare års utgrävningar har arkeologerna hittat fynd i Béziers som kan dateras till år 625 före Kristus. Det var grekerna som kom sjövägen, och de grundade även Marseille och Agde något senare. De första bosättningarna gjordes på kullarna Saint Jacques och Saint Nazaire. Mellan dessa gick en väg som senare användes av romarna och de kallade den Via Domitia.

Béziers låg - och ligger - bra till, med vid utsikt mot Pyrenéerna, kullarna med vinodlingar inåt land, med Medelhavet någon mil bort och vid foten av kullarna flyter floden Orb.  Vid katedralen Saint Nazaire kan du fortfarande njuta av utsikten som sträcker sig många mil.


Under medeltiden drabbades staden av korståget mot catharerna. Påven Innocent III drev korståget för att bli av med catharerna eftersom det var en sekt som kritiserade den katolska kyrkan och förespråkade en enkel livsstil utan ägodelar, till skillnad från påvens överdåd och rikedomar. 

Den 22 juli 1209 invaderades Béziers, och även de som tagit sin tillflykt till Madeleine-kyrkan dödades i massakern. Enligt en sägen skall soldaterna ha frågat hur de skulle kunna skilja de rättrogna från kättarna och fick svaret ” döda alla, Gud känner de sina”. Det går förstås inte att bevisa, men omkring hälften av stadens befolkning lär ha strukit med och många hus brändes ner.



I början av 1600-talet föddes Pierre-Paul Riquet i Béziers. Han kom att få en stor betydelse för regionen då han genom Colbert lyckades övertyga Louis XIV om det nödvändiga i att binda samman Medelhavet och Atlanten med en kanal. På det viset skulle skeppen slippa den långa och farliga omvägen runt Gibraltar. Kanalen grävdes med hjälp av tolv tusen man under åren 1667 till 1681. Riquet själv dog 1680 och fick tyvärr inte vara med om invigningen.

Canal du Midi sträcker sig från Toulouse där floden Garonne tar vid, till lagunen Étang du Thau nära Sète; en sträcka på 240 km.



Riquet var den tidens projektledare och övervakade bygget av slussar och broar längs kanalens sträckning. Det finns hela 63 slussar och de mest berömda är ”Les 9 Écluses de Fonseranes” i Béziers. Där ligger de ovala slussarna på rad i en stege för att överbrygga höjdskillnaden på drygt 21 meter. 

Canal du Midi är en del av Unescos världsarv sedan 1996. Det är populärt att cykla och vandra längs kanalen och du kan även ta en tur med kanalbåtarna som utgår från Quai Port Neuf. Mellan Béziers och Colombiers passerar man både den berömda kanalbron där kanalen leds över floden Orb och den långa tunneln i Malpas.

 


Riquet står staty i den centrala allén i Béziers, som också bär hans namn. Allées Paul Riquet är en levande del av staden där det ofta pågår något; det är loppmarknad varje tisdag och lördag och blomstermarknad varje fredag året om. På sommarkvällarna är det vinkväll varje torsdag med lokala vinodlare, mat och musik.

I början av 1900-talet var det vinmarknad där varje dag! Béziers var centrum för vinhandeln i Frankrike och mängder av vin skeppades ut från tågstationen som invigdes 1857 och efterträdde kanalen som transportmedel.  Detta var en guldålder för Béziers och centrala staden utvecklades mycket, med inspiration från baron Haussmann i Paris. 

Flera nya boulevarder anlades och det finns fortfarande många bevarade och renoverade Haussmannien-byggnader, som den vackra ”La Tentation” i hörnet av Rue de la République och Rue Française.




Stadsparken Plateau des Poètes ligger i förlängningen av allén och leder ner till tågstationen. Parken är en oas på över fem hektar och anlades av bröderna Bühler som även ligger bakom Bois de Boulogne i Paris. Här ryms en svandamm, planteringar och träd från olika delar av världen och den stora fontänen med skulpturen Titan av Jean- Antonin Injalbert.



Flera av stadens poeter och författare är avbildade på byster runt om i parken.  Injalbert var en berömd skulptör och man kan besöka hans ateljé och trädgård i Villa Antonine. Han tillägnas även en del av Musée Fayet som ligger nära katedralen. 

Muséet är inrymt i det pampiga hôtel particulier som en gång tillhörde familjen Fayet: Gustave Fayet var en driftig affärsman, konstnär och mecenat som bland annat stöttade målarna Gauguin och Odilon Redon.



En annan av stadens ”stora” är Jean Moulin som växte upp i Béziers och blev en känd motståndskämpe under andra världskriget. Han var även konstnär och drev ett galleri som täckmantel för sin motståndsverksamhet. Galleriet avbildas på en av de unika fasadmålningarna ”trompe l’oeil” som finns runt om i Béziers.  

På turistbyrån finns en karta där alla 19 målningarna är markerade och det inbjuder till att upptäcka staden till fots samtidigt som man får se en del berömda Biterrois; så kallas invånarna i Béziers.

 


Välkommen att upptäcka Béziers du också!


 


Barman på Ritz


Jag har läst flera bra böcker den senaste tiden , 

och en favorit är Le barman du Ritz av Philippe Collin.

Jag hoppas verkligen att den blir översatt snabbt- och den har även potential att bli film!


Boken handlar om pojken Frank Meier som flyttar ensam från Europa till New York, lär upp sig till bartender och så småningom flyttar till Paris och får jobb på anrika hotellet Ritz, där han blir  välkänd bakom bardisken. 

Under andra världskriget var Ritz fortfarande öppet under ockupationen, och en del av hotellet var reserverat som högkvarter för nazisterna. De frekventerar baren med nöje... Vad de inte vet, är att bartendern själv är jude! 

Det är både spännande och intressant att läsa om dessa verkliga personer och händelser, även om det inte är en dokumentär utan en roman. 


Man blir också inspirerad att göra några av Frank Meiers drinkar.

Hans receptsamling L'art du Cocktail från 1936 är nypublicerad, jag återkommer till den!



Fikon & Chèvre...


Häromdagen åket vi förbi vår gamla by Servian och tittade till fikonträdet som står bland vinfälten.

Det är dags, fikonen är mogna! 


Just där är det ingen som bryr sig om dem, så vi tycker att vi gör en insats som tar hand om dem...

En klassiker är ju fikon i kombination med getost; chèvre

Jag gjorde ett inlägg om det på instagram och vill även här poängtera att chèvre uttalas -chäävre- och absolut inte -sjevreee-. 


Kan vi hjälpas åt att sprida det?!




För en enkel tarte au chèvre tar du:

en färdig pajdeg (pâte feuilletée) och rullar ut på en plåt

skiva en rulle getost, så mycket du vill ha

varva med färska fikon eller något annat gott

klipp gärna färsk rosmarin över

grädda i 10-12 minuter i 200 grader

Njut!!